Oh Dorian where are thou?

Katjzing! Måndag, äntligen!

Inte för att helgen varit lång och tråkig på något sätt, snarare intensiv och rolig med inslag av både dinosaurier från 80-talet, bra musik och födelsedagskalas.

Tänk att Robert Plant och Alison Krauss lyckades väcka ett så stort antal sedan länge försvunna Ritz-människor till liv. Intressant att se folk gå man ur huse för denna oväntade konsertkonstellation. Inte lätt att känna igen dessa reliker men man är väl själv en lika snygg Tyranosaurus i deras ögon...

..och Alison Krauss var en späd liten planta med en röst större än Dollys pattar, mycket större faktiskt.

Kitos Simo!

Moster nr. 4 fyllde år, inte så många tror jag, men tillräckligt många för att vi skulle diskutera mitt arv. Ja, jag ska få ärva rubbet, huset och hundarna och kanske någonting annat.

Och moster nr. 3 hade bakat en fantastisk cheescake som inte ville vara med på bild för att tekniken inte funkade. Men god var den!

Moster nr. 2 hade kontakt med våra nära och kära på andra sidan och det kändes tryggt.

Moster nr.1 tog emot beställningar, vi vill alla ha några fina grejor från Missionen. Dessutom fick jag också presenter, det var roligt!

Åter till måndagen. BF=dottern på galapremiär och sonen på annan adress. Det betyder att jag äntligen kan ägna tid till Dorian. Han har lovat att hålla mig vaken halva natten..

"Those who are faithful know only the pleasures of love: it is the faithless who know love's tragedies."