Dagens besvikelse

Har den senaste tiden börjat se ett nytt mönster i min tillvaro.

  Allt går på rutin. Mycket är struktur och återkommande. Logistik är mitt mellannamn. Jag har min kalender i huvudet, långt, långt framöver. Jag tänker vecka, termin, påsk, midsommar, sommarsemester och till och med jul. Redan nu.
Borde kasta kalendern, behöver den inte för allt finns redan där i mitt huvud. Vad gör man när vecka ut och vecka in ser likadan ut? Vari ligger skillnaden? Och varför blir det aldrig roligare än man gör sig? Om alla dagar är förutsägbara så blir det ganska trist. Inget nytt, inga överraskningar.

 Men så händer något, jag upptäcker ett nytt fenomen som helt plötsligt passar in i mitt mönster. Och jag tänker "undra vad som kommer i morgon?" På ett underligt vis så känner jag en nyfikenhet på morgnarna när jag vaknar och blir lite ivrig. Ja vad kan det vara idag? Och visst kommer den!

 Det ligger någon slags förnöjsamhet i att faktiskt förstå och få det bekräftat att även denna dag sker det. Jag drabbas av en besvikelse.
Den där middagen jag blev bjuden på brann inne. Personen jag skulle gå på bio med dök aldrig upp. Barndopet jag såg framemot blev jag inte bjuden på. Men det kommer en dag i morgon också!
Ny dag, ny besvikelse! Jinx!