16 år och 364 dagar sedan...

Det var den sista natten i mitt ensamma liv.

Jag vägde 74 kilo och var tjock som en gravid sälhona, med en rejäl bula på magen. På 9 månader hade jag ökat 23 kilo i vikt och såg enligt övriga ut som om jag svalt en medicinboll, inte helt olik en seriefigur.

Visserligen hade Kamprad och GB-glass hjälp till att hålla ordning på den fysiska utvecklingen men.. 23 kilo upp var ändå ganska mycket. Ikeas köttbullar, minst två gånger i veckan och 2-3 Cornetto jordgubb varje dag gjorde väl sitt till.

Den mest minnesvärda kommentaren kom från Jonas Gardell som jag träffade på en födelsedagsfest, istället för att presentera sig när vi hälsar backar han två steg och säger "men det där ser ju oanständigt ut!"
Jo jo, jag vet ju vad jag gjort för att se ut på detta vis! Kanske Jonas fick nya glasögon när han själv skaffade barn?

Morgondagen var så utstakad. Ett beställt kejsarsnitt. Inte min vilja men den nya människan inom mig ville ha det så. Of course, hade han inte gjort som andra barn dvs. lagt sig tillrätta med huvudet nedåt som man ska! Nej såklart , detta enastående och speciella barn hade givetvis bestämt sig för att inte komma ut! Alls!!!
Allt på tvären, i pik, missnöjd med att lämna det varma klimat där han befann sig, och vem kan inte förstå, varför lämna 37 graders skön värme för att inträda ett kallt jävla jordeliv med max 20 grader på sommaren.

Det känns som att han alltid har fått sin vilja igenom, bestämde precis OM och när han ville dyka upp i våra liv, och det gjorde han med råge.

Världens underverk gjorde entre!!!

Mitt livs stora kärlek var här!

I dag fyller han 17 år <3 GRATTIS!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!