Curlingpappan
Ibland ägnar jag mig åt avlyssning. Inte så att jag gör det medvetet, det är bara lite oundvikligt ibland. Några timmar i veckan lyssnar jag på bussar och t-banan.
I förrgår hade jag äran att avlyssna Per Unckel i samtal med fyra guidande ungdomar från Lugna Gatan på tunnelbanans gröna linje. Samtalet bekräftade en del av mina fördomar om våra politikers kunskaper om hur livet verkligen är, åtminstone för flertalet Stockholmare som inte tjänar hundratusen eller så i månaden. Men visst kan man väl tycka att det är bra att de, politikerna, ibland förärar oss sitt sällskap på tunnelbanan.
Roligt var det också att lyssna på en universitetsanställd som med liv och lust berättade för sin flickvän om den knepiga student det fått på halsen. Studenten beskrevs som en äldre man som i många år läst kurser på universitetet, social och vänligt inställd till sina studiekamrater. Problemet var att mannen nyligen kommit ut ur fängelse efter att ha avtjänat ett långt straff för att ha mördat och ätit upp sin fru! Och hur skulle man nu göra? Skulle man låta mannen studera vid institutionen utan att informera alla de unga flickor som också studerar där. Tänk om... Som slutkläm lovade den universitetsanställde att kursen man skulle ge skulle lägga mycket krut på budorden, framförallt det elfte budet; Du skall icke äta din fru..
Att vi föräldar lyssnar alltför mycket på våra barn är idag ett problem. Vi kallas ju numera för curlingföräldrar. Att lyssna på sina barn är det väl i och för sig inte något fel på men att låta barnen fatta beslut i allt för många och kanske stora frågor är inte bra. Nu menar jag inte att dagens barn får avgöra om räntan skall vara fast eller bunden eller om svärmor ska få följa med på semestern (jo, kanske förresten).
Men barn av idag får allt som oftast avgöra om de ska äta pizza eller kebab, om de vill gå på museum eller titta på en film osv. Vi rådfrågar dessa unga varelser om allt. Vad ska vi äta till middag? Vad vill du ha? Ska vi köpa en röd eller svart bil?, Volvo eller Mazda?
Dagens bästa avlyssning var den unga pappan som kom körandes med en liggvagn på Götgatan. Jag förmodar att barnet var väldigt litet och knappast hade lärt sig prata ännu. Han går och småpratar med barnet i vagnen och vi blir stannades brevid varandra vid övergångsstället. Han lutar sig över barnet och frågar: Vad tycker du? Ska vi ta tunnelbanan eller bussen?
Jag är mycket nyfiken på vad han fick för svar för tyvärr kunde jag inte höra det!
I förrgår hade jag äran att avlyssna Per Unckel i samtal med fyra guidande ungdomar från Lugna Gatan på tunnelbanans gröna linje. Samtalet bekräftade en del av mina fördomar om våra politikers kunskaper om hur livet verkligen är, åtminstone för flertalet Stockholmare som inte tjänar hundratusen eller så i månaden. Men visst kan man väl tycka att det är bra att de, politikerna, ibland förärar oss sitt sällskap på tunnelbanan.
Roligt var det också att lyssna på en universitetsanställd som med liv och lust berättade för sin flickvän om den knepiga student det fått på halsen. Studenten beskrevs som en äldre man som i många år läst kurser på universitetet, social och vänligt inställd till sina studiekamrater. Problemet var att mannen nyligen kommit ut ur fängelse efter att ha avtjänat ett långt straff för att ha mördat och ätit upp sin fru! Och hur skulle man nu göra? Skulle man låta mannen studera vid institutionen utan att informera alla de unga flickor som också studerar där. Tänk om... Som slutkläm lovade den universitetsanställde att kursen man skulle ge skulle lägga mycket krut på budorden, framförallt det elfte budet; Du skall icke äta din fru..
Att vi föräldar lyssnar alltför mycket på våra barn är idag ett problem. Vi kallas ju numera för curlingföräldrar. Att lyssna på sina barn är det väl i och för sig inte något fel på men att låta barnen fatta beslut i allt för många och kanske stora frågor är inte bra. Nu menar jag inte att dagens barn får avgöra om räntan skall vara fast eller bunden eller om svärmor ska få följa med på semestern (jo, kanske förresten).
Men barn av idag får allt som oftast avgöra om de ska äta pizza eller kebab, om de vill gå på museum eller titta på en film osv. Vi rådfrågar dessa unga varelser om allt. Vad ska vi äta till middag? Vad vill du ha? Ska vi köpa en röd eller svart bil?, Volvo eller Mazda?
Dagens bästa avlyssning var den unga pappan som kom körandes med en liggvagn på Götgatan. Jag förmodar att barnet var väldigt litet och knappast hade lärt sig prata ännu. Han går och småpratar med barnet i vagnen och vi blir stannades brevid varandra vid övergångsstället. Han lutar sig över barnet och frågar: Vad tycker du? Ska vi ta tunnelbanan eller bussen?
Jag är mycket nyfiken på vad han fick för svar för tyvärr kunde jag inte höra det!

1 Comments:
Jag hoppas att alla curlingföräldrar upplyser sina barn om att när de tömmer sina spargrisar ska de genast gå till banken och sätta in pengarna på ett pensionskonto. Det kommer annars att bli en chock för dem när de blir pensionärer. Undrar om de kommer att acceptera hund- och kattmat i stället för oxfile m.m.? Framtiden ser ju inte alltför ljus ut för dessa små varelser. Hoppas att de tjuvlyssnar på de pendlande pensionärerna och hör hur de har det idag ( undantag politiska sådana som har bra fallskärmar). Inled dem icke i frestelse utan fräls dem ifrån det onda.
Post a Comment
<< Home